Körvel/Rapunzel

Körvel, också känd som Rapunzel, är sagan om flickan som blir inlåst i ett torn. Jag tyckte det var lämpligt att tolka sagan då jag fick inbjudan att ställa ut i Luftvärnstornet, Nolhaga park i Alingsås 2007. Det var ju ett gyllene tillfälle att få använda hår och ljud på en och samma gång. Förutsättningarna var också att utställningen skulle synas på håll och själva tornet var stängt för besök.

Hår tillverkades av många meter grå och vit nylontråd, som kunde belysas och synas i mörkret, och hängdes ut från tornets topp. Ljudet av den gråtande flickan, som blir äldre och äldre, riggades inuti tornet. Jag föreställde mig att flickan blev fast där för alltid och sakta åldrades, inlåst av sin egen oförmåga och evigt väntande på en prins som aldrig dyker upp. I den riktiga sagan får hon en älskare som klättrar upp och ner för håret och dessutom gör han henne gravid. Den elaka tanten som låst in flickan klipper av håret som straff.

Hår har väldigt starkt symbolvärde i de flesta kulturer. Man undlåter att klippa eller rakar av det, täcker det eller visar upp det av olika skäl i olika kulturer. Vi sprayar, stylar, klipper och fixar. Den gamla sagan känns aktuell på flera sätt. I alla fall för mig.

I Alingsås blev det ett fasligt liv kring utställningen. En del trodde någon var inlåst på riktigt, andra ansåg att hundar skrämdes o s v. Polis och Securitas ryckte ut i omgångar, trots att de förvarnats om att detta handlade om konst. Denna installation diskuterades ivrigt i radio och i tidningarna, det bloggades och tycktes i insändare och efter en vecka ville en (trött?) polisman stänga utställningen. Då gjorde Kulturnyheterna ett inslag. Jag var med på Västnytt och fick förklara mig. Tidningar över hela landet skrev om det gråtande barnet.

Det var på det hela taget en installation som rörde och berörde och det är jag nöjd med. Även om syftet aldrig var att provocera. 

/

Körvel, also known as Rapunzel, is the story of the girl who gets locked in a tower. I thought it was appropriate to interpret the story when I was invited to exhibit in Luftvärnstornet, Nolhaga park in Alingsås 2007. It was a golden opportunity to use hair and sound at one and the same time. The conditions were also that the exhibition would appear on hold and the tower itself was closed for visit.

Hair was made of many meters of gray and white nylon thread, which could be illuminated and visible in the dark, and hung out from the top of the tower. The sound of the crying girl becoming older was put inside the tower. I imagined that the girl was locked inside there forever and slowly agitated, locked by her own inability and eternal waiting for a prince who never appeared.